en inblick i det jag saknar

I ungefär 2 timmar har jag nu varit uppe hos Flufflan. Känslan av nöjdhet steg inut i mig när jag såg hur bra det har gått framåt. Allt har blivit mycket bättre sen jag var upp till henne på akuten den där natten. Då kändes allt hopplöst. Men miraklet jag har bett om har kommit, har uppenbarat sig. När jag satt där på hennes sängkant och drog mina fingrar genom hennes hår, så slappnade hon av. Hon blev lugn för en stund. Tyvärr var jag tvungen att bege mig av tillbaka till skolan runt 13.40. På bussen genom staden så började låten Fly away låten på min mobil. tankarna bara trängdes i mitt huvud; tänk om det hade varit jag som låg där? Tänk om de var jag som hade mått så där dåligt, hade jag gjort samma sak? Låten upprepade hela tiden för mig om att; jag vill bara till andra sidan av himlen eller nåt. Jag vill bort från denna värld, ser ni inte att jag lider. Jag fattar inte varför, ni bryr er ju inte om mig, ni beter er som en låga som har brunnit utan eld. Den passar så perfekt in... Varför såg ingen att hon mådde så dåligt som hon gjorde?:( Det finns hjälp mot sånt. Jag känner hur kinderna är våta, men jag vågar inte gråta mera. Jag vill inte veta av frågorna som uppstår, jag vill bara gråta ut det onda, så jag kan le och skratta igen. Nu är det bara ett sken som bedrar. Jag vill vara glad och kunna skratta med dig igen. Jag finns här, alltid, för dig, såsom du har funnits där för mig. Jag älskar dig flufflan, du och jag <3

fjärilar i magen

Hela helgen har jag åmat mig om tisdag... Vad kommer sägas, vad kommer göras? Jag får helt enkelt hoppas att det itne kommer några drastiskt grejer... Är extremt NERVÖS (!) men lite avkoppling har jag fått i helgen iaf :) I fredags så bar det av med älsklingen hem till Monkan , för att sova över :) Klockan nio ringde telefonen o vips så skulle vi ut på Etage :D Fy fan vilken rolig kväll alltså :) har alltid rolig med töserna ^^ kom hem gnska sent och jag somnade nästan så fort jag la huvudet på kudden :) Klockan ringde i lördags morse kl.9 för att jag skulle upp till Gränby till kl.11.15 och sälja med företaget. Klockan 10.20 vaknar jag i panik, fan jag kommer inte hinna! Men jag hann :D fick skjuts av min älskade storasyster^^ Mässan pågick mellan 12-16 och jag träfade några gamla kompisar^^ Gu' så kul de var :) På lördagskvällen vardet meningen att jag skulle åka på Johans 18års fest men jag kunde inte gå tidigare från mässan, hade inga ombyten, så det blev inget :( Verkligen synd :( Men älsklingen åkte dit och firade våran 7månaders dag där. Men får ta igen det i framtiden, både festen och firandet :) Idag, söndag, så fick jag lite sovmorgon iaf :) mamma väckte mig kl.9.30, som jg ahde begärt :) Jag sov dock lite längre, eftersom jag inte hade sovit så mycket natten innan^^ Hela familjen, utom Stålan, tog sig en tripp till Ulva Kvarn för att gå på marknad :) Vet inte om ni känner igen godiset Nougat som man kan köpa i lösvikt på marknader, men iaf. jag fick 1/4kg av min söta pappa :D har aldrig tyckt om de förut, men sen björn köpte hem de så ÄLSKAR jag det, lika mycket som jag älskar Björnen^^ Men resterande var inte så mycket attse, så vi åkte hem till min rara lilla Farmmor i Vänge :) Firade henne i efterskott^^ Hon fyllde ju 75 nu i veckan som gått :) Vi fick hennes berömd kaffe :D *yummi* Och tårta och kakor såklart^^ hihi :) Så nu har jag väl gått igenom min helg, lite kort och gott :) Åh imorgon ska jag ringa till sjukhus växeln och höra med Emilias läkare om jag kan komma upp :D jag har trots allt håltimme från 11.15 till 14.30 imorgon, s¨varför inte göra de bästa av de?:D Jag börjar så sent p.g.a att jag har börjat en ny kurs i skolan :) Make Up groud heter den ^^ Går i samma grupp som frugan :D Yay :) men oj! klockan är redan 00.19... Ska upp 06.15 så jag ska nog palla mig i sängen :) Ha det bästa alla små varelser där ute :) tack för mig <3

en tanke slog mig under promenaden imorse

På min promenad till skolan imorse, så tänkte jag: På sommaren så är det så viktigt att man håller rent och snyggt ute i naturen, och på sommaren så trivs ju ALLA utomhus. På hösten/vintern så låter man allting falla... Det blir tråkigt att äns ta en promend genom staden... Inte konstigt att många blir deprimerade på vintern (!) Allt är så himla fult, tills snön kommer, som aldrig kommer här i sverige... Den kommer ena dagen för att sedan försvinna till natten. Så onödigt (!)

Fem månader, ett svar

Igår fick jag ett ryck, gick in på Hitta.se och letade upp numret till J. På sidan kom det upp 5 olika allternativ, så jag chansade. Mitt i prick! :D jag tog rätt^^ Jag sparade numret för att kunna ta mig mod till att smsa, men det kom aldrig... La ner tankarna för dagen och gick och la mig. Jag vaknade sedan upp imorse, med ont i fötterna från gårdagen i klackskor. Vaknade upp med en leveransrapport och kort därefte, fick jag svar. Jag kunde då äntligen fråga; Varför? Och fick faktiskt ett uppriktigt svar. Jag har haft ett motto; Vänner går före kärleken. Men tydligen inte för alla. Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska tro på längre... Vill ha verkligen ta upp vänskapen igen, eller säger han bara så :S Inte säker, men vi får väl se vad tiden för oss. Sen så en sak att påpeka: En sann vän, är den som gillar en för den man är och inte på sina egna vilkor. Dagens sanning det där :) så nu ska jag och älsklingen sova, blir nog en ganska jobbig dag imorgon :) God natt! <3

trodde knappt mina ögon :O

Idag såg jag något jag inte sett på väldigt länge. Jag tror mig ha sett äkta kärlet idag, vill ni veta hur? :) Jag kom in idag i företagsrummet, böjer mig över axeln på en av företagarna, vad ser jag då? Han sitter, med penna och pappar i högsta hugg. Som rubrik hade han; 1års dag. Så romanstiskt det kändes i det ögonblicket, att bara få se hur en kille verkligen vill visa sina känslor för den han håller kär. Väldigt ovanligt måste jag säga, men inget fel med det :) Jag blev så glad, för jag tror hon kommer bli glad, det helt enkelt smittade av sig ^^ Han satt där och räknade in i minsta detalj, priser, vad han skulle köpa osv :) Så fint gjort :) Hoppas din idé resulterar till något bra. något fantastiskt :) Så jag får väl säga i förväg; Grattis på ett års dagen ^^ Men nu sitter jag här i sängen, tittar på min underbara pojke som ligger och sova som ett litet barn. Och jag kan inte låta bli att tänka; Jag är väldigt lyckad lottad att ha en så fin pojkvän som honom. Kan allvarligt talat erkänna att han är "den" rätta :) Älskar Dig Björn <3

Min svenska uppsats, muntligt. Nationellt prov(!)

Inte utan min syster En relation kan se ut på många olika sätt, beroende på personen som det handlar om. Det finns föräldrar relation, som oftast handla om kärlek och samspel i vardagen och i hemmet. Förälskelse relationen, det stadiet i relationen som utspelas innan känslor präglas till ömhet och tillgivenhet mellan två personer, där känslorna är väldigt starka för varandra. Det finns massvis med olika relationer, dem uppstår lite överallt. Jobbrelationer, familjerelationer. Och där kommer mitt ämne in, som jag ska prata om. En syskonrelation. Den brukar finnas nästan alltid, mellan två syskon, oavsett storlek och ålder, oavsett kön. Oavsett om den relationen innebär att man är älskad eller om man av avundsjuka inte gillar sitt andra kött och blod. Jag har två stycken syskon, en storebror och en storasyster. Min syster och jag har bott under samma tak i 19år. Starten på vår relation, som började på BB, är inget att skryta om. Min syster önskade sig en lillebror, och hon var så avundsjuk på min moster, som fyra månader tidigare, innan min ankomst, hade fött min kusin, en pojke. Så vårt första möte skedde inne hos mamma, i salen på BB, med kameror över allt och en massa grattande till en liten flicka. Minen som min syster hade första gången hon höll mig, var inte inspirerande till att ha henne som syster under resten av mitt kommande liv. Hennes besvikelse syntes lång väg, hon ville till och med lämna tillbaka mig, men det gick ju självklart inte. Hon fick helt enkelt nöja sig med lilla mig. Även om jag nu inte var den som min syster hade önskat sig, så hade vi det iallafall väldigt bra tillsammans. Vi gjorde mycket tillsammans, nästintill allt man kan tänkas sig att syskon och vänner gör. Vi lekte tillsammans i sandlådorna, vi hade gemensamma vänner, trots att det var 11år emellan oss. Genom åren har det hänt mycket runt omkring oss och även med oss. Vi har bråkat om små saker såsom vem den sista kakan tillhör, vem som ska sitta i framsätet i bilen. Sådant småtjafs som syskon alltid går igenom. Jag relaterade till bilden i häften på s. 3. Det är två personer, två syskon, som står och fäktas. Jag ser mig själv och min syster i den bilden. Även om vi bråkar ibland, så är det bråk som inte sårar, bara stöter till lite i kanten. Vi kommer alltid hela och välbehållna ur bråken, om man nu kan formulera sig så. Men relationen mellan oss har inte förändrats alls, trots våra bråk, varken av dem stora eller små varianterna på bråken. Vi är varandras stötte pålar, i ur och skur. Som bevis på detta har vi våra föräldrar som har följt oss genom alla dessa år, vår mamma och pappa. Jag tror att de hade mycket tvivel om oss, att det inte skulle fungera mellan oss två. Men ju mera tiden har gått, så har de lagt märket till att vi är som en nyckel i ett lås, väldigt tajta, men ändå kan vi behöva lite låsolja då och då. När jag bläddrade genom häftet så stannade jag till vid bilden på s. 30. Jag började fundersamt studera bilden och kom fram till att bilden, med dem tre hjärtana som blandas med gnistor och ljusfläckar, speglar min relation till min storasyster. Det betydande att; även om vi är så tajt som vi är till varandra, så finns där oförståelse, oense, men ändå så finns ljuset där för oss, vår kärlek till varandra. Nu efter 19år tillsammans, under samma tak, så har våra band klippts av och vår relation är inte så stark som den har varit. Min syster har flyttat till en lägenhet i staden, 2mil ifrån mig, men det känns som om hon bor på andra sidan jorden. Då vi inte umgås så mycket längre så har den gemenskapen vi hade, den som jag saknar, försvunnit och nu passar inte längre nyckeln i låset, inte ens med hjälp av låsolja.

konstigt humör...

Jag vet inte vad de är med mig nu för tiden... Mitt humör är på topp för det mesta, men så kommer dessa hemska svängningar, uppkommer alltid vid ett o samma tillfället. Vilket jag inte nämner just nu. Försöker hålla humöret uppe, och inte bli så rasande, för att det inte ska läcka ut på alla andra runt omkring mig. Så jag får försöka bygga upp detta igen, för ni måste förstå, detta är en ny känsla för mig. Jag som alltid har varit den glada, positiva personen. Igår var jag hemma, mådde inte så jätte bra när jag klev upp. Så jag stannade hemma, passade Gonzo :) Sedan vaknade jag av att älsklingen säger; Din mobil ringer älskling! Jag vaknade kvickt och svarade. det var kusin vitamin som sa att hon nästan var framme:) Upp ur sängen flög jag, på med kläder, upp till dörren och öppnade och hälsade Kusin Sara välkommen^^ Det var väldigt roligt att hon kom och hälsade på :) Bl.a. för sällskapets skull sedan så tog vi igen lite tid :) Har ju inte träffats på mycket länge tyvärr :/ Så tiden rann iväg, och helt plötsligt var klockan halv 2(!) då sa vi hej då och hoppas vi syns snart:) sedan kom pojken min och LillaSyster hem :D Kulig kväll^^ Idag då... Vaknade upp lite väl sent, fast jag hade ställt klockan på 06.00. ändå rann tiden iväg, så det var en stressig morgon... Så när jag kom till skolan var de organisation och ledarskap (TRÅKIGT) och nu har vi tydligen håltimme.... -.- Börjar inte förän 12.20 (!) hatar detta... så nu får vi genomstå dagen ända fram till 17.05, sen måste vi planera morgondagen, har då öppet hus :) Titta förbi fyrisskolan och checka in våra produkter :D Men nu ska jag rusa till matsalen (få i mig lite russin) ihop om att matkön inte är så j*vla lång som den brukar vara vid den här tiden... Så puss & knull, mina hjärtegull :D <3

SNÖ :D

Det är den 12november, mer än en månad kvar till julafton. Jag har fått mitt egna rum nere i källaren, gillestugan bredvid. Där låg jag och tittade på tv när jag plötsligt fick ett väldans behov av ett glas saft :D Jag kommer upp för källartrappan, öppnar dörren till synen av mamma som står och försöker få hunden att gå ut och gå :) Det hjälper ju inte så mycket, men så säger hon; Ut och gå i snön! Av ren reflex tittar jag ut, tittar upp mot lyktstolpen, och vad ser jag? Jo, SNÖ! Massvis av snö^^ Jag ser lätta, ganska står vita flingor som passerar ljuset, ner mot marken. Det är ju helt otroligt. Men detta måste ju bevisa att årstiderna håller på att förändras. För varje år så kommer vintern komma tidigare/senare och sommaren lika så. Snart är det väl vinter på sommaren och sommaren på vitern. Det skulle faktiskt inte förvåna mig. Men glad är jag, iaf :D Så en uppdatering. Jag har börjat blivit lite smått nyttig. Om kvällarna springer/joggar jag, för att göra något åt det som blevsagts förra tisdagen "mår lite för bra"... Så nu är det ändring :D visserligen får man ju unna sig lite då och då, det säger jag inte att man inte får, det är bara bra :) Så jag har börjat arbeta upp konditionen :D *woho* Sen i onsdags så höll vi tal på svenskan. Det var ett nationellt prov, muntligt. Gissa vad jag höll om? Innehåller skulle bara starka band och relationer. - Min rubrik var: Inte utan min syster. Innehållet kanske inte stämde helt till max, men det är så jag kände. Inför våran relation. Känner mig faktiskt lite överkörd, bortglömd, omgjord... Känns som om de t är jag som har förändrats... Är det verkligen så? Skulle verkligen vilja lägga upp den här, är nämligen så stolt över uppsatsen :) ( Tack LillaSyster och Älsklingen för eran hjälp) <3 men den är för lång för att skriva om igen... Så nu begär det iaf av mot skolböckerna, och sedan mot duschen :) så nattz människor ^^ <3

vilken jävla lättnad :D

Den senaste tiden har varit jävligt jobbig och nere. Har känt att ingenting stämmer ihop längre, inte kunnat prata med någon, inte på riktigt, så som jag kunnat prata med dig förut.

Nu äntligen känner jag lite hur lyckan vänder, på sätt och vis. Du gör framsteg, visserligen är du "borta" men jag ska ALDRIG lämna din sida :D det är du och jag, 4-ever, ingen kan ta de ifrån oss, INGEN! Emilia, jag finns här för dig, ska stötta och hjälpa dig genom detta, i ur och skur :) Du, och jag gumman^^

"Livet ska vara fullt av gemenskap, utan gemenskap är livet itne värt att leva" Älskar dig gumman! <3

Nuvarande status

Ja hallo :) jag känner att de var ett bra tag sen jag bloggade, men här kommer det här, en gång till :) eller ja som många gånger förut, min dag:) jag vaknade inatt av att telefonen ringde, det var Mike :O :D Jag blev en massa glad, men ville egentligen inte svara, för jag skullr väcka lill valpen :( <3 men han vaknade inte, som tur var ^^ så jag gjorde ett snabbsamtal och somnade om^^ som nybliven Vattholma bo (bläholma) har jag blivit bortskämd med att kunna åka tåget till stan och imorse, som var helt onödigt, så tog jag bussen (!) och så kommer jga till skolan o får veta, jag börjar inte förän 9.20 -.- SÅ onödigt... men här e jag iaf. SÅ det visade sig ju att jag bara har 1timme och 10min lektion, sen ska jag till tandis kl.12.00 och sen doktorn kl.13.15, så det blir en RIKTIGT kort dag idag i skolan^^ Frugan ska träffa upp mig i skolan för att följa med mig till alla mina möten^^ Sen ska vi hämta lill parveln hos Fia och sedan vara barnvakt tills imorgon :D så det blir super duper kul :D men oj klockan tickar iväg, som vanligt, och jag måste stänga ner nu och bege mig till lektionen :) bye bye! <3